Dom i Kammarrätten i Stockholm gör löneväxling till del av pensionsträsket

Skatteverkets uppfattning

Skatteverket anför till stöd för sin talan bl.a. följande. I målet föreligger två olika pensionsutfästelser dels en kollektivavtalad tjänstepension enligt ITP-planen, dels en kompletterande individuell tjänstepension som finansierats genom löneväxling. Skatteverket vill understryka att avseende kollektivavtalspensionen för lönedelar såväl under som över 7,5 inkomstbasbelopp handlar det om en utfästelse som i sin helhet regleras av ITP-planen. Den löneväxlade pensionsförsäkringspremien som avser den kompletterande individuella tjänstepensionsförsäkringen är en separat utfästelse vars avdragsrätt Skatteverket inte har ifrågasatt.

 

Skatteverkets beslut att neka bolaget avdrag avser, såvitt nu är i fråga, den del av ITP-premien som belöper på inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp och som inte betalats ut som lön utan i stället löneväxlats mot den individuella pensionsförsäkringen. Det är ostridigt att ITP-avtalets tidigare lydelse och som ska tillämpas i målet innebär att pensionsmedförande lön är lön efter löneväxling. Detta innebär att bolaget betalat in för mycket premier för den alternativa ITP:n då man beräknat dessa utifrån den anställdes lön före löneväxling. ITP-planens lönebegrepp gäller inte enbart vanlig ITP där premierna betalas till Alecta utan även alternativ ITP där den frilagda premien betalas till annat försäkringsbolag.

 

Skatteverket tolkar förvaltningsrättens dom på så sätt att domstolen anser att bolagets löneavståendepolicy, vilken avser den individuella pensionslösningen, medför att ITP-planens lönebegrepp inte heller ska tillämpas på den kollektivavtalsbestämda utfästelsen. Detta är felaktigt eftersom lönebegreppet i ITP-planen vid den tidpunkt som nu är aktuell inte var dispositivt. Från och med den l april 2008 har dock ITP-planen ändrats så att det nu är möjligt för arbetsgivaren att rapportera in bruttolön före löneväxling. Om detta var en möjlighet som stod partema till buds redan tidigare fanns det inte något skäl att ändra ITP-planen på denna punkt.

 

Bolagets uppfattning

Bolaget anför till stöd för sin inställning bl.a. följande. Skatteverkets överklagande grundas på en felaktig tillämpning av gällande rätt. Skatteverket argumenterar som om ITP-planen inte skulle kunna frångås. Det är inte fråga om huruvida bolagets agerande, att ge mer än vad kollektivavtalet stadgar, utgör ett kollektivavtalsbrott, utan frågan är om det skatterättsligt går att utfasta förmåner utöver allmän pensionsplan. En sådan tilläggsutfastelse kunde såsom förvaltningsrätten konstaterat göras med bindande verkan såvitt avser pension som tryggats i annat bolag än Alecta. Anledningen till att tilläggsutfästelsen inte omfattar pension i Alecta är att Alecta enbart försäkrar i enlighet med ITP-planen. I målet är inte premierna till Alecta ifrågasatta utan det handlar om premier till andra bolag. Den ändring av ITP-planen som gjordes den l april 2008 har endast bäring på premier till Alecta. Premiebetalning till andra försäkringsbolag kunde ske även före ändringen i ITP-avtalet under förutsättning att arbetsgivaren gjort en tilläggsutfastelse om detta, vilket skett i detta fall.

 

Skälen för Kammarrättens avgörande

Avdrag för pensionskostnader vid löneväxling Frågan i målet i denna del är om bolaget ska medges avdrag for kostnader avseende pensionspremier som bolaget betalat för anställda med alternativ ITP till annat försäkringsbolag än Alecta, beräknade på lön efter s.k. löneväxling.

 

Tillämpliga bestämmelser återges i förvaltningsrättens dom. Av särskilt intresse är 28 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, där det anges att tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska dras av som kostnad. Avdraget får dock inte för någon arbetstagare överstiga 35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp. Av 28 kap. 6 § IL framgår vidare att som lön räknas vid tillämpning av detta kapitel sådan pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal som hänför sig till beskattningsåret eller det föregående beskattningsåret.

 

Definitionen av lön faller tillbaka på det enskilda pensionsavtalet mellan arbetsgivaren och den anställde. I många fall hänvisar det enskilda pensionsavtalet till ett på arbetsmarknaden ingånget kollektivavtal. I de fallen bestäms basen för avdraget på grundval av kollektivavtalets bestämmelser om pensionsgrundande ersättning. Oavsett om det är fråga om ett enskilt eller ett kollektivavtalsbaserat avtal gäller att den lön och andra förmåner som anges i avtalet utgör basen för avdraget.

 

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i rättsfallet RÅ 2006 not 200 fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked gällande en liknande fråga som det är fråga om i förevarande mål. Enligt HFD innebär ITP-planen att endast den del av ersättningen som motsvarar den överenskomna lönen efter löneväxling ska beaktas vid beräkning av den pensionsgrundande lönen. I planens uppräkning av förmåner ingår inte ersättningar i form av betalning av premie för pensionsförsäkring. Underlaget för pensionsgrundande ersättning enligt avtalet ska således utgöras av den anställdes lön efter löneväxling. Enligt HFD far därmed avdrag för tryggandekostnaden enligt ITP-planen inte beräknas på den del av inbetalningen till försäkringsgivaren som överstiger detta belopp.

 

Den utfästelse om pension som bolaget har gjort enligt ITP-planen, inkluderat alternativ ITP, utgör en pensionsutfästelse i inkomstskattelagens mening. Premier har beräknats, såväl under som över 7,5 inkomstbasbelopp enligt den i ITP-planen angivna pensionsmedförande lönen. Enligt kammarrättens mening ska den pensionsmedförande lönen enligt ITP-planen, i dess lydelse som är aktuell i målet, anses vara den anställdes lön efter löneväxling. Med hänsyn härtill kan således avdrag för kostnader för pensionspremier enligt ITP-planen endast göras för premier vilka beräknats på lön efter löneväxling.

 

Av utredningen i målet framgår att bolaget utöver pensionsutfästelsen enligt ITP-planen även gjort en tilläggsutfästelse i vilken de anställda erbjudits att avstå en del av sin lön mot att den löneväxlade summan betalats in som premie till en pensionsförsäkring i ett annat bolag än Alecta.

 

Vid bedömningen av insända handlingar finner kammarrätten att bolagets tilläggsutfastelse om pension utgörs av den överenskommelse om pensionslösning, Alternativ ITP – UIG11, som den anställde skrivit under samt det avtal om frivilligt bruttolöneavstående som parterna kommit överens om.

 

Överenskommelsen om pensionslösning hänvisar tillbaka till ITP-avtalet, punkterna 5.2 och 9.3, och anger inte särskilt att pensionsmedförande lön ska beräknas på annat sätt än vad som anges i ITP-planen. Avtalet om frivilligt bruttolöneavstående anger endast att den anställdes bruttolön ska minskas med visst belopp per månad och ger inget besked om hur den pensionsmedförande lönen ska beräknas. I övrigt har bolaget bl.a. åberopat två ensidigt upprättade policydokument som enligt kammarrättens mening varken har sådant innehåll eller sådan dignitet att de föranleder någon annan bedömning. Det saknas därmed stöd för att bolagets tilläggsutfästelse innebär att pensionsmedförande lön ska beräknas på något annat sätt än vad som framgår av ITP-planen. Bolagets kompensation genom att betala ytterligare premie på lön före löneväxling ska därför inte anses ingå i bolagets tilläggsutfästelse om ytterligare pension genom löneväxling. Bolaget har därmed inte rätt till avdrag för premien på den individuella pensionsförsäkringen som avser ITP-avgifter som belöper på det löneväxlade beloppet. Skatteverkets överklagande ska därför bifallas och Skatteverkets omprövningsbeslut den 15 december 2008 att inte medge Coca-Cola Drycker i Sverige AB avdrag för pensionskostnader med 716 515 kr fastställas.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *