FI om pensionsbolagens hälsa

Pensionsförsäkringar karakteriseras av både långa premieinbetalningstider och långa utbetalningstider. Företagen förvaltar pengarna i flera decennier. Dessutom utfästs i försäkringsavtalen nominella, kanske livsvariga, pensionsbelopp. För att kunna uppfylla dessa åtaganden placerar företagen normalt i långa obligationer men även i fastigheter och aktier för att åstadkomma högre avkastning. Värdet av både tillgångar och skulder är därför på kort sikt mycket känsliga för förändringar i de finansiella marknaderna. Livförsäkringsföretagen klarar normalt likviditeten genom inkommande premier.

 

Den svenska ekonomin utvecklades starkt fram till det tredje kvartalet, men påverkades därefter negativt av oron i omvärlden. De svaga tillväxtutsikterna i Europa smittade av sig p. Sverige via en lägre efterfrågan på svenska exportvaror. Det ledde tillsammans med en svag utveckling av inhemsk efterfrågan till en avmattning under det fjärde kvartalet. Den låga svenska statsskulden och starka offentliga finanser tillsammans med en internationellt sett stabil banksektor medför att svenska statsobligationer anses vara väldigt säkra och de är därför högt efterfrågade. I takt med att statsskulden minskar sjunker dock utbudet av svenska statsobligationer, vilket i kombination med den höga efterfr.gan innebär fortsatt låga räntor.

 

För försäkringsföretag, och då främst livförsäkringsföretag och tjänstepensionskassor, medför låga räntor att den beräknade försäkringstekniska skulden ökar. Med de oroligheter som varit på de finansiella marknaderna under hösten med bland annat sämre utbud av säkrare räntebärande värdepapper med bra avkastning, fallande aktiekurser samt ökad kreditrisk har även kapitalbufferten påverkats negativt för vissa företag inom denna grupp.

 

Solvensen mäter företagets förmåga att klara sina åtaganden till försäkringstagarna. Ett försäkringsföretag ska ha ett tillräckligt stort kapital, beräknad som en kapitalbas, för att kunna täcka eventuella framtida oförutsedda förluster.

 

Kapitalbasen ska minst uppgå till en beräknad erfordelig solvensmarginal1, som beräknas utifrån verksamhetens art och omfattning. Med det avses att värdet på alla tillgångar med marginal ska överstiga värdet av de åtaganden som garanterats och villkorats i försäkringsavtalen. Om kapitalbasen för ett försäkringsföretag understiger den erforderliga solvensmarginalen ska Finansinspektionen ingripa.

 

Solvenskvoten är kapitalbasen dividerad med erforderlig solvensmarginal och är ett mått på vilken buffert försäkringsföretaget har för att kunna fullfölja sina åtaganden.

 

Kapitalbasen omfattar inbetalat aktie- eller garantikapital, övrigt eget kapital med avdrag för utdelning samt obeskattade reserver. Därutöver kan Finansinspektionen (FI) medge att andra poster, exempelvis förlagslån, får räknas in. De nu gällande reglerna om solvens framgår av försäkringsrörelselagen och föreskrifter från FI. Dessa regler grundar sig på EG-direktiv.

 

Trafikljuset är en viktig del av FI:s metodik för tillsynen över svenska försäkringsföretag. Trafikljuset mäter hur företagen klarar exponeringen mot finansiella risker och försäkringsrisker.

 

Syftet med trafikljuset är att FI i ett tidigt skede ska kunna identifiera de företag som tagit så stora risker att de inte med fullgod säkerhet kan uppfylla sina åtaganden gentemot kunderna. Om den beräknade bufferten inte bedöms som tillräcklig, gör FI en mer ingående tillsyn av både kvantitativt och kvalitativt slag.

 

I trafikljuset beräknas först en kapitalbuffert utifrån det verkliga värdet på både tillgångar och skulder. Därefter ger stresstester upphov till ett sammantaget hypotetiskt ”kapitalkrav” som ställs på företaget. Den finansiella delen av stresstestet i trafikljuset mäter försäkringsföretagens känslighet för stora förändringar av priser på de finansiella marknaderna.

 

Försäkringsriskerna stressas genom att förutsättningarna för de antaganden man gör vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna förändras. Företagen ska även ta med en ökning av sina driftskostnader i beräkningen.

 

 

 

Livförsäkringsföretagen rapporterade en nedgång i trafikljuskvoten med 5 procent under den senare delen av 2011 och landade på 2,3. Kapitalbufferten minskade med 25 procent och det totala kapitalkravet med 21 procent.

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *