För sen pensionsavsättning utlöser inkomstskatt

Klubben som driver verksamheten i bolagsform uppgav i vittnesförhör bl.a. följande. Bolaget har som policy att uppmana spelare att teckna pensionslösningar då spelarkarriärerna är korta. Överenskommelser om att avsätta belopp till pension träffades muntligen mellan spelaren och klubben varefter han informerades. Bolaget satte sedan spelaren i kontakt med SEB Trygg Liv med vilka spelaren tecknade ett skriftligt kontrakt. Bolaget betalade efter det ut pengarna till SEB. Vad gäller NN så hade bolaget träffat en uppgörelse med denne, innebärande att 500 000 kr, avseende en sign-on fee han skulle få för att teckna kontrakt med klubben, skulle betalas in till en pensionsförsäkring. Orsaken till att beloppet i stället betalades ut direkt till NN var att VD inte hade informerats om att en uppdelning av beloppet skulle göras i lön respektive pensionsmedel. Han fick efter utbetalningen ett samtal från sportchefen som upplyste honom om att det hade blivit fel i hanteringen. Han kontaktade då NN och bad honom betala tillbaka beloppet. Bolaget betalade slutligen ut 100 000 kr som vanlig lön till NN och 400 000 kr till dennes pensionsförsäkring. Orsaken till att det gick så lång tid mellan det ursprungliga utbetalningsdatumet och inbetalningen till försäkringen, var att NN först måste bestämma sig för hur pengarna skulle placeras i försäkringen.

 

Spelaren YY uppgav i vittnesförhör bl.a. följande. Han var sedan tidigare kontrakterad av klubben när han under 2004 tecknade ett nytt avtal för perioden 2004 till 2006. Enligt avtalet hade han en grundlön som täckte hans fasta kostnader. Utöver grundlönen tillkom olika bonusar. Grundlönen använde han för löpande omkostnader. Bonusar och sign-on fees satte han av till en kapitalförsäkring. Vid avtalets tecknande hade han en viss tid på sig att bestämma hur han skulle göra med sina sign-on fees. Utfallet av sign-on fee var villkorat av att han stannade en viss period i klubben. När det stod klart att de skulle falla ut behövde han ytterligare tid för att bestämma vilken försäkringslösning han skulle välja. Han tecknade inget skriftligt avtal med klubben om pensionsavsättning, utan överenskom muntligen med dåvarande klubbdirektören om att bonusar skulle sättas av till försäkringen. Han hade även ett muntligt avtal med SEB då han sedan tidigare hade en arbetsrelation med dem. Han har alltid, även under tidigare anställningar, haft liknande lösningar för sign-on fees och bonusar. Han var tvungen att rådgöra med banken under skälig tid avseende olika investeringsalternativ. Den månad som då förflöt hade inget att göra med huruvida han skulle ta ut beloppet i pension eller inte.

 

Spelaren NN uppgav i vittnesförhör bl.a. följande. Bakgrunden till det avtal han tecknade med klubben i november 2005 var att han kom från en annan klubb och därför fick en sign-on fee om 500 000 kr. I januari 2006 hade han ett möte med klubbdirektören under lagets träningsläger på Kanarieöarna. De överenskom då muntligen om att större delen av den aktuella sign-on feen skulle sättas in på en pensionsförsäkring för att dämpa beskattningseffekten. När de senare befann sig i Sydafrika på träningsläger, såg han via sin internetbank att bonusen, trots överenskommelsen, betalats ut till honom som lön. Han ringde då omedelbart till VD som bad honom sätta tillbaka nettobeloppet av den utbetalade sign-on feen. Anledningen till att det sedan dröjde så länge med att pengarna betalades in till försäkringen var att han i februari – mars 2006 träffade en förmedlare från ett försäkringsbolag som presenterade en forsäkringslösning för honom. Han tyckte inte att det var en bra lösning som presenterades och avböjde erbjudandet. Då laget under den aktuella säsongen deltog i flera internationella turneringar, hade han inte tid att ta tag i frågan igen förrän på hösten. En nära vän på SEB hjälpte då honom att hitta en bra lösning. Han ansåg, trots att lång tid förflöt från det ursprungliga utbetalningsdatumet, att beloppet utgjorde pensionsmedel och inte lön.

 

Bolaget uppgav bl.a. följande. Bolaget anser att här är fråga om vanlig löneväxling. Man har träffat muntliga överenskommelser innan beloppen varit tillgängliga för lyftning, innebärande att beloppen utgör pension. Att en viss tid förflutit från det att överenskommelsen träffats till att betalning skett mot försäkringar saknar betydelse. De träffade överenskommelserna är civilrättsligt och skatterättslig bindande.

 

 

Skatteverket uppgav bl.a. följande. Verket anser det bevisat att beloppen som överförts till pension funnits tillgängliga för lyftning. Det är upp till bolaget att bevisa att det fanns muntliga avtal innan den tidpunkten. Arbetstagarna och bolaget intygar detta. Det saknas dock intyganden från tredje part. Det bär därför inte sannolikhetens prägel att avtalen existerat när beloppen varit tillgängliga för lyftning. Det spelar ingen roll att pengarna stått kvar i bolaget, de har ändå varit tillgängliga för lyftning. Då det finns en möjlighet med framskjuten beskattning så måste man kunna bevisa att avtal om sådant förfarande träffats.

 

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Avtal om direktpension

Fråga är om bolaget träffat överenskommelser om avsättning till direktpension med spelarna NN och YY innan respektive spelares ersättningar fanns tillgängliga för lyftning. Det är ostridigt att inga skriftliga avtal om pensionsavsättning ingåtts mellan bolaget och spelarna. Bolaget gör i stället gällande att muntliga överenskommelser om pensionsavsättning träffats och åberopar till stöd härför vittnesförhör med bolagets ekonomichef samt med de aktuella spelarna.

 

Vad avser ersättning till NN framgår av utredningen att hela ersättningen betalats ut till honom. Kammarrätten finner därför att detta belopp varit disponibelt för honom i sin helhet. Skatteverket har således haft fog för att betrakta beloppet som utbetald lön till NN. I fråga om ersättningar till YY kan, såsom förvaltningsrätten anfört, konstateras att objektiva omständigheter talar mot att bindande överenskommelser ingåtts mellan bolaget och YY innan beloppen funnits tillgängliga för lyftning. Vad som förekommit i kammarrätten genom skriftlig och muntlig bevisning är enligt kammarrättens uppfattning inte tillräckligt för att styrka att muntliga avtal träffats innan de aktuella.beloppen runnits tillgängliga för lyftning. Skatteverket har därför haft fog för att betrakta beloppen som lön.

 

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten avslår överklagandet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *