Design, marknad och ansvar – hur ordna pensionerna?

Hälsa, utbildning och pensioner är tre kärnområden i de offentliga utgifterna. De flesta utvecklade länder har pensionsutgifter som åtminstone uppgår till 5 % av BNP, vissa har pensionsutgifter som uppgår till 12 % av BNP.  Om utbildning och hälsa inkluderas motsvarar kärnområdena uppemot eller mer än 70 % av de offentliga utgifterna.

 

Andelen äldre – de som fyllt 65 år – ökar i den rika världen som följd av längre medellivslängd och lägre födelsetal. Fram till 2050 säger prognosen att andelen äldre kommer att växa från 16 % 2007 till närmare 25 % i UK, från 12 till 21 % i USA, 20 till 33 % i Italien och riktigt dramatiskt – från 9 till 35 % i Syd Korea! Vid oförändrade regler kommer pensionskostnaderna som andel av BNP att öka inom EU med nästan 30 % – från dagens 10,4 % till beräknade 13,3 %. För vissa länder väntas dock ökningen bli betydligt mer dramatisk; i Spanien beräknas pensionskostnaderna öka från 9,4 % till bekymmersamma 17,3 %.

 

Utmaningarna inom pensionsområdet skiljer sig från de inom utbildning och hälsa. Produktivitet, värde för pengarna och kvaliteten på tjänsten kännetecknar inte pensionsdiskussionen; administrationskostnaderna är ofta så låga som 1 % av de totala utgifterna och premier samlas in och pensioner betalas ut med få störningar. Istället rör pensionsproblematiken hur stora pensionerna ska vara, fördelningen av betalningsbördan mellan generationerna och kostnaden för den skattefinansierade sektorn och vem som skall betala vad för att garantera ett tillfredsställande pensionsskydd.

 

Vilka är valen?

Lösningen är i princip enkel. Vid ett skattefinansierat generationskontrakt utan fondering – det svenska inkomstpensionssystemet exklusive PPM – finns enbart tre optioner att välja mellan; högre pensionsavgifter, lägre pensionsförmåner eller högre pensionsålder.  

 

 Den rättvisa fördelningen av bördan mellan generationerna förutsätter att var generation betalar till och får betalt ifrån systemet under ungefär lika lång tid. Givet förutsättningen måste pensionsåldern höjas, de äldre lever allt längre. Sjunkande födelsetal innebär också att relationen bärare och burna i systemet förändras, om betalningsbördan skall vara konstant mellan generationerna måste nog även nivåerna på förmånerna reduceras.

 

Varför allmänna pensioner?

Alla rika länder av betydelse, med undantag av Nya Zeeland, hade lönerelaterade allmänna pensionssystem 2007.  Och Nya Zeeland hade då aviserat att avlägsna sig från sitt system.  Argumenten för offentliga pensioner är flera. Medborgare gör inte rationella val om sparande på sätt som ekonomer förutsatt. De tenderar att underlåta spara för ålderdomen vid den tid när pensionssparandet borde ske, den finansielle lekmannen undviker svåra eller obehagliga problem som fordrar beslut, särskilt om de är av komplex natur och tillämpar en låt gå mentalitet som beror av att problemet känns avlägset.  När vi tycker att pensionsfrågan börjar bli påtaglig är det som regel för sent att åtgärda den på ett adekvat sätt. Alla tjänar på att vi tänker för varandra just när det gäller pensionerna. Vidare är allmänna pensioner lågkostnadsprodukter. Individualiseringen av pensionerna är oerhört kostsam men garanterar spararen att inte förutsättningarna ändras eller pensionerna sänks till följd av att politikerna spenderar pensionerna på andra åtgärder som väljarna anser angelägna. Den allmänna pensionen kostar totalt ca 0,05 %, avgiften för en privat pension drar en avgift om inte under 0,35 % men kan, i fall av placeringsoptioner, ofta ta vägen uppemot 3 %, ja t om ännu mer i vissa extremfall. Även sidokostnaderna minskar om pensionen görs allmän. Konsumentskyddet genom regleringar och tillsyn som fordras för att skydda spararna från skadliga eller onyttiga produkter och/eller bristfälliga råd runt dessa drar resurser från angelägnare områden.  Och flytten av kapital mellan leverantörer med likartade produkter men skilda förespeglingar orsakar ytterligare kostnader. Det finns dessutom stora delar av en individualiserad marknad som inte kan bearbetas till rimliga kostnader, att öppna segmentet för konkurrens vore kontraproduktivt och prognosmässigt skulle en sådan åtgärd rendera ett negativt utfall för spararen. Förslag om att skrota de allmänna pensionerna vinner knappast anklang bland de som reflekterat på frågan. Det är nog bara staten som kan tillhandahålla pensionsordningar som gäller för alla och med nödvändiga skalfördelar för även låginkomsttagare. Om de har inbyggd och automatisk anpassning till förändringar i de parametrar som bestämmer utfallet kan allmänna pensionsordningar också göras finansiellt robusta.

 

 En innovativ ansats

Lösningen på pensionsproblematiken i många länder har utgått från frivillighet med incitament att spara eller tvingade system med obligatorisk anslutning för alla, oavsett behov eller preferens. Inom EU har arbetsmarknadens pensioner förutsatts växa och ta över en del av pensionsbehovet som hittills tillgodosetts från de allmänna pensionerna.

 

 För att hantera konflikten – upplevd eller verklig – mellan tvång och frivillighet har på senare tid pensionsordningar skapats som innebär obligatorisk anslutning för alla men med rätt för den som så önskar att avstå pensionsplanen genom ett aktivt val.  Tidigare erfarenheter av sk contracting out är nedslående, stora grupper fick rådet att lämna kollektiva pensionsordningar för alternativ som visade sig ge ett väsentligen sämre utbyte. Modellen kommer dock att bli hörnsten i bl a den engelska allmänna pensionen.

 

 Ambitionen i ny pensionsdesign inom de allmänna pensionerna är att finna en lösning som tillvaratar de ofonderade pensionernas kostnadsfördelar med de fonderade pensionernas optioner till överavkastning genom att tillåta spararen att investera i olika tillgångsslag. Det svenska PPM-systemet har skapat prispress genom skalfördelar/kollektiv upphandling. Vissa upphandlade pensionsplaner erbjuder en bred meny av placeringsmöjligheter till väsentligen lägre avgifter. Avgifterna spelar stor roll för det slutliga utbytet, särskilt i lågavkastande tider.  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *