Krisen inom EU och pensionerna

Riskerna i Europa’s pensioner – 30 000 miljarder Euro – ökar i takt med att ekonomin fallerar.

Redan före eurokrisen oroades befolkningen av vad som kallats Europas pensionsbomb.

Värdet av förpliktelserna (pensionsskulden) i första pelarens pensioner (de allmänna pensionerna) i 19 europeiska stater uppgick till ca 5 gånger deras sammanlagda bruttoskuld, enligt en undersökning beställd av Europeiska Centralbanken. Denna har sammanställts av forskningsavdelningen för generationskontrakt vid universitetet i Freiburg 2009, och visar att de berörda länderna hade pensionsåtaganden om närmare 30 000 miljarder Euro för dagens befolkning.

Tysklands förpliktelser beräknades till 7600 miljarder euro och Frankrikes till 6700 miljarder euro, allt enligt författarna Christoph Mueller, Bernd Raffelhueschen and Olaf Weddige.

“Detta är en helt ohållbar situation som uppenbarligen måste reverseras,” säger Jacob Funk Kirkegaard, forskare vid Peterson Institute for International Economics in Washington, i en telefonintervju.

Den pågående recessionen hotar världens näst största ekonomiska block och tagen samman med ansträngningarna att reducera skulder som vidlåder EU-ekonomierna ökar den finansiella risken. Stabila eller fallande födelsetal samtidigt med ökande förväntad livslängd lägger  ytterligare tryck på pensionerna. Det förväntas att pensionerna kommer att svara för 14 % av “economic output” 2060, allt enligt rapporten från ECB.

Åldrande befolkningar

Senarelagda pensionsåldrar och lägre pensionsförmåner måste utgöra delar av varje tänkbart åtgärdspaket om euroområdet skall kunna hålla, säger analytikern Fergal McGuinness, chef för konsultenheten för central- och östeuropa inom Mercer Zurich.

Europas befolkning rymmer den största andelen äldre, de över 60 år, i världen och gruppen beräknas öka till nästan 35 % av befolkningen till 2050, att jämföra med 22 % av befolkningen 2009. Som jämförelse kan nämnas att för världen i övrigt motsvarande siffror är 22 respektive 11 %. Allt enligt FN.

Antalet över 65 år i de 34 länder som utgör OECD-området kommer att mer än fyrdubblas på mindre än 100 år, från 85 miljoner 1970 till 350 miljoner 2050. Medellivslängden i Europa ökar med en hastighet om 5 timmar per dag, enligt Charles Cowling, verkställande direktör hos JLT Pension Capital Strategies Ltd. i London.

I de utvecklade länderna kommer den genomsnittliga livslängden att öka från 75 år 2009 till 83 år 2050.

Kostnadsbesparingar

Regeringar och arbetsgivare har tagit steg för att reducera framtida pensionskostnader. Efter politiska beslut har pensionsåldern höjts i ett flertal länder, bl a Frankrike, Tyskland, Grekland, Storbritannien och Italien.

Detta är ätgärder länderna måste vidta vare sig man är inom eller utom euroområdet, oavsett valuta. Att höja pensionsåldern innebär en strukturreform som hela Europa måste göra säger Kirkegaard. Krisen har tvingat länderna att ta tag I problemet. Att så skett är faktiskt positivt på många sätt.

Följderna av förändringarna är fallande ersättningsnivåer visavi löneinkomsterna. Prognosen är att 2060 kommer den genomsnittliga pensionsförmånen i Frankrike att uppgå till 48 % av genomsnittlig lön, att jämföra med 63 % idag, uppger Stefan Moog, forskare vid universitetet i Freiburg, Tyskland.

Pensionsansvariga och regeringarna förlitar sig på ekonomisk tillväxt för att trygga de löften som ställts ut. Om eurozonens tillväxt blir för långsam riskerar pensionsplanerna att orsaka kostnader vi inte har råd med, enligt Mercer’s McGuinness.

Förmånsbantning

Resurserna länderna kommer att spendera på socialförsäkring och omvårdnad kommer att öka, säger McGuinness i en intervju. Regeringar som har generösa socialförsäkringssystem kommer att finna det svårt att finansiera dem. De kommer att tvingas inse att dessa kostnader kommer att påverka möjligheten att reducera skuldsättningen.

De statliga pensionssystemen i Frankrike och Tyskland uppgår till tre gånger storleken av deras ekonomier, enligt data sammanställd av Mercer. Dock är pensionsordningen mer robust i Frankrike som följd av landets högre födelsetal.

Förra året gick det 4,2 yrkesaktiva på varje fransk pensionär. Relationen beräknas komma att förskjutas till 1,9 yrkesaktiva per pensionär 2050, enligt en rapport från Economist magazine. I Tyskland kommer nuvarande 4,1 yrkesaktiva per pensionär att nedgå till 1,6 per pensionär.

När det gäller skattefinansierade pensioner kommer förändringar i bärarlagets numerär visavi de som skall bäras att sätta press på Tysklands förmåga att svara för sina pensionslöften. Det är antagligt att Tyskland kommer att skära i förmånsnivåerna. Regeringar ställs inför en mängd långlevnadsrisker, säger McGuiness.

Ökande finansiella risker

Pensionsförvaltningarna är under tryck även som följd av de lägsta räntenivåerna sedan valutan infördes för 13 år sedan. Låga räntor innebär ökade kapitalkrav, pensionerna kräver mer kapital för att trygga den långsiktiga betalningsförmågan.

Om tillväxten uteblir måste pensionsförvaltningarna öka sin finansiella risk säger Phil Suttle, chefekonom vid Institute of International Finance i Washington.

Det skapar problem eftersom de alla söker samma slags tillgångar vilket verkar självklart när det sker men som leder till förluster, vare sig det gäller placering i råvaror eller aktier eller…., säger Suttle.  Vi kommer att intensifiera vad Suttle kallar ”boom-bust cycle.”

Den växande tveksamheten över euroområdet utgör ett annat problem. Pensionsförvaltarna omprövar sina investeringsstrategier utifrån farhågan att Grekland kanske inte kommer att kunna fullgöra sina förpliktelser, något som kan orsaka att valutaområdet bryts sönder.

Sannolikheten att ett land lämnar euron innan utgången av 2013 har minskat till 49 % den 10 januari, från 51 % en vecka tidigare. Detta enligt InTrade.com, en vadslagningsfirma på Internet. Sannolikheten att ett land lämnar innan utgången av 2014 uppgår till 59 %.

Förmånspåverkan

Mercer menar att pensionsordningar i länder som Grekland eller Portugal förmodligen skulle tjäna på att lämna euro-området eftersom de högre räntor som skulle åtfölja återgången till inhemska valutor skulle reducera värdet av pensionsförpliktelserna under det att tillgångar som investerats utomlands skulle stiga i värde till följd av valutarelationen.

PensionDanmark, som är Danmarks sjunde största pensionsfond mätt efter förmögenhet, sålde samtliga sina tyska statsobligationer under förra året med kommentaren att placeringarna i statsobligationer uteslutande ska ske utanför euro-området. Bolaget bedömer att 2012 blir ett tufft år för europeiska investerare.  

I Storbritannien, som ju vägrat ingå i eurosamarbetet, har risk överförts från arbetsgivare till arbetstagare, detta för att få bukt med underskott i pensionsordningarna.

Underskott i fonderingarna

Värdet av ofonderade pensionsåtaganden för 1500 enheter inom offentlig sektor i Storbritannien uppgick till 1 000 miljarder pund i mars 2010, enligt finansdepartementet. Siffran kan jämföras med de totalt 808 miljarder pund i utestående statsobligationer och svarar för 90 % av samtliga förpliktelser inom offentlig sektor.

Royal Dutch Shell Plc, Europas största oljebolag, blev det sista företaget på indexet FTSE 100 som stängde sin förmånsbestämda pensionsordning för nyanslutning, efter ett beslut förra månader. Shell planerar att introducera en ny pensionsplan för nyanställda, allt i syfte att se till att de anställda har försörjning efter arbetslivet.

Regeringarna kan tvingas följa samma väg för offentliganställda, tillika höja pensionsåldern till minst 70 år and kanske 75 år, för att göra pensionskostnaderna försvarliga, skrev Cowling nyligen i en artikel publicerad i juli av Public Service Europe.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *