Fyra problem för pensionerna att övervinna!

När Gertrude Janeway dog 2003 hade hon en månadspension om 70 USD efter sin make, en soldat på unionssidan i det amerikanska inbördeskriget. Kriget slutade 1865. Paret hade gift sig 1927 när hon var 18 och han 81. Pensionsbeloppet var visserligen blygsamt men pensionsåtagandet spände över tre århundraden och utgör en illustration på hur långt ett pensionsavtal kan vara.

Ett pensionslöfte är ofta billigt att ställa ut, men dyrt att uppfylla. Arbetsgivare löste ibland låsta avtalsförhandlingar genom att förbättra pensionsvillkoren (en större framtida lön i utbyte mot en lägre kontakt), de sköt belastningarna på framtiden väl medvetna om att bördan inte skulle aktualiseras under deras ledning.  Det tycktes dem ”billigare” att ge pension istället för höjd lön, men pension är inte annat än uppskjuten lön. Under de senaste 15 åren har effekten av de pensionstunga anställningsvillkoren klarnat, dessa har inte sällan medverkat till uppkomna obestånd hos även stora företag, i framförallt UK och USA, dock inte i Sverige. Våra avtalspensioner är väl tryggade i de flesta fall och sedan ATP utmönstrats är den statliga pensionen robust utformad.

I de flesta OECD-länder kommer huvuddelen av pensionerna (60 %) från ett allmänt pensionssystem. Utöver de allmänna pensionerna finns arbetsmarknadsfinansierade åtaganden, fonderade i USA, UK och Holland (och till större delen i Sverige), i huvudsak ofonderade i kontinentaleuropa. Australien införde sitt obligatoriska superannuation scheme för inte så länge sedan och är redan världens fjärde största marknad för fondförvaltning.

Pensionerna möter fyra problem;

1.     Vi lever  längre men pensionerar oss tidigare än för 50 år sedan – tiden som pensionär ökar i förhållande till tiden på arbetsmarknaden.

2.     Den stora generationen som föddes på 40-talet går nu i pension och skall finansieras av den betydligt mindre kullar som är födda på 60-talet och senare.

3.     Vissa arbetsgivare har lovat pensioner uttryckta i procent av lönen – förmånsbestämd pension. Den verkliga kostnaden för dessa underskattades pga 80- och 90-talets boom på aktiemarknaderna – tillväxten i placeringstillgångarna i pensionsfonderna matchade väl skuldökningen. Men det senaste decenniets magra utfall i placeringarna har satt fokus på allt ökande pensionskostnader och risken mot arbetsgivarens balansräkning när fonderingarna inte håller jämn takt med pensionsskulderna.  Förmånsbestämda pensioner överges i en allt ökande utsträckning, något som föder en ny pensionsproblematik – många av de som arbetar nu har sannolikt en helt otillräcklig pension kommer det att visa sig.

4.     Finansiella lekmän – bulken anställda – erbjuds finansmarknadsbestämda pensioner, ett sannolikt suboptimalt pensionslöfte som lägger alla risker på den enskilde. De premiebestämda pensionerna ersätter förmånsbestämda pensioner på bred front.  Premiebestämda pensioner har varit ett sätt för arbetsgivarna att minska sina pensionskostnader, därmed följer också i de flesta fall  att de enskildas pensioner minskar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *