Hur hanterar försäkringsbolagen förbudet mot könsbestämda faktorer vid premiesättning/förmånsbestämning?

Europeisk försäkringsindustri brottas med frågan hur anpassningen till domen om förbud mot könsbestämda faktorer vid bestämning av premier/förmåner. Det är de livsvariga ålderspensionerna som är huvudbekymret. Tvålivräntor, dvs försäkringar där två liv är försäkrade, som regel man och kvinna, medför ingen större förändring eftersom den olikartade risken mellanf försäkrad och medförsäkrad utjämnas när försäkringen knyts till båda liven.

Kvinnor lever de facto några år längre än män och som försäkring innebär prissättning av risker kommer premiesättningen eller förmånsbestämningen att bli felaktig om andelen kvinnor eller män i ett bestånd livräntor avviker från 50/50-fördelning. Premien för den manliga risken räcker inte till den kvinnliga risken och premien för den kvinnliga risken innebär en överdebitering om det finns män i kollektivet.

Ett sätt att klara problemet är att sätta ”kvinnopremier” för män – livbolagen kommer då att bli överfinansierade.

Ett annat är att söka åstadkomma en genomsnittlig fördelning kvinnor/män i beståndet försäkringar, med risk för sk moturval, dvs att försäkringstagarna söker sig till bolag som kan ge arbitrage, med följd att ett kön riskerar bli överrepresenterat.

Ett tredje sätt att att bedöma risken helt individuellt, varvid en kvinnas risk att leva länge är större än en mans. Genom denna omväg – som har bedömts framkomlig – skulle skillnaderna mellan män och kvinnor bestå men grundade på en individs risk och denna individuellt premiesatt. Kanske kommer då sk enhanced annuity till Sverige. En sådan försäkring ger den som är sjuk eller av annan orsak avviker vid riskbedömningen en högre livränta än den som är frisk, för samma premie. 

 

Per Andelius

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *