Några frågor om effekterna av EG-domen om förbud mot könsgrundade faktorer

Debatten om konsekvenserna av EG-domstolens beslut att inte längre godta könsskiljande faktorer vid beräkning av premier/förmåner i försäkring är livlig, inte minst i Storbritannien. Det framgår av domen (C-236/09) att utrymmet för undantag från likabehandling inte längre är för handen efter stickdatumet 21 december  2012, men vilka konsekvenserna är, är än så länge oklart. Att försäkringsavtal som tecknas efter stickdatum måste ha unisexgrunder är självklart, men påverkas även försäkringsavtal som träffats före domen? Dessa grundas ju på ett undantag som EG-rätten medgivit och det framstår som ohemult att avtalen inte skulle få fullföljas under de auspicier i vilka de tillkommit. Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för både produkter och marknad?

Är premietrappor åldersdiskriminerande? Inte minst inom alternativ ITP förekommer dessa; äldre medarbetare får en högre procentuell pensionspremie eftersom det fordras en större avsättning för att ge samma förmån om avsättningen görs närmare pensionsåldern. Det har hävdats men aldrig prövats om premietrappan kan angripas på samma grund som nu skett när det gäller könsspecifika faktorer.

Är frilagd premie – dvs den premie som skulle debiterats om den försäkrade kvarstått i en förmånsbestämd ordning – också diskriminerande? En förmånsbestämd pension kostar olika beroende på flera faktorer, bl a ålder. För att kunna garantera arbetsgivaren att alternativ ITP är kostnadsneutral (är den aldrig i o f s – den kan vara avgiftsneutral men kostnaden för en pension vet vi först när in- och utbetalningsperioden är avslutad varför kostnadsneutralitet inte låter sig iakttas under premiebetalningstiden) sätter arbetsgivaren av samma premie till premiebestämd pension som Alecta fordrar för att trygga en förmånsbestämd. Tekniken innebär att anställda med samma lön kommer att få olika stora pensionspremier och det är mer än säkert att det är den som är äldre som kommer att få den högre av premierna. Kan arbetsgivarens strävan efter kostnadsneutralitet visavi förmånsbestämd pension realiter rendera en ordning som blir åldersdiskriminerande – fordrar en premiebestämd (men inte förmånsbestämd) ordning att premiesatsen är densamma för alla anställda oavsett ålder?

Domens effekter – dyrare livsfallsförsäkring för män och billigare för kvinnor, dyrare sjukförsäkring för män och billigare för kvinnor, billigare dödsfallsförsäkring för män och dyrare för kvinnor – kan illustreras i ett antal frågor. Kommer kvinnor i högre utsträckning att teckna sig för försäkring av traditionellt slag, vilken garanterar livsvariga utbetalningar och kommer försäkringsbolagens antaganden att ta höjd för förhållandet? Kommer män att i högre utsträckning teckna fondförsäkring? Agerar försäkringstagarna optimerande? Vilken höjd för ett skevfördelat bestånd måste försäkringsbolagen anta vid förändringen i sina kalkyler? Kommer bestånden att påverkas, sker en snabbare utbetalning av ”manliga” pensioner? Vilka värden skall gälla vid flytt av pensionkapital? Kommer grunder för beräkning av flyttvärde att skilja sig mellan avtal som är tecknade före domen och de som tecknas efter stickdatum? Efter vilka grunder räknas nuvarande pensionsavtal om vid en begäran om tidigare- eler senareläggning av pensionen?

Per Andelius

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *