Pensionshistoria

Början var de bekymmer myndigheter fick när de, oftast arbetsoförmögna, soldaterna återvände från trettioåriga kriget i Tyskland i mitten av sextonhundratalet. För att i någon mån ta hand om dessa krigare och deras familjer uppläts det gamla klostret i Vadstena som stått tomt sedan reformationen. Där fick nu familjerna bo och dessutom ett smärre penningunderstöd. En slags pension alltså.

 Ungefär samtidigt startades världens första pensionskassa. Anställda vid flottan beslöt att lägga undan en fyrk(ca.25 kronor i dagens penningvärde), per intjänad daler(ca.3200 kr i dagens penningvärde). En pensionsavgift på 0,8 % i månaden.

För de statliga tjänstemännen innebar 1600-talet att man fick en pensionsålder(70 år). Man fick då rätt att sluta jobba och behålla sin gamla lön!

1700-talet innebar att ett antal institutioner och skrån bildade egna privata pensionskassor. Exempel på sådana är Riksbanken, Dramaten och Kungliga hovkapellet.

Artonhundratalet kom med inflyttning till städerna. Bosatta på landet kunde ofta försörja sig på det man själv odlade. För de nya arbetarna i städerna fanns inte denna möjlighet. Nya pensionskassor bildades då. Först och främst bland de stadsanställda tjänstemännen som nu började bli många. Industriarbetarna fick dock vänta längre på sina kassor. Först ut var Tyskland, där industriarbetarna fick pensionskassor 1884.

 Vid nittonhundratalets början (1913) fick även de som inte var statsanställda pension. 1913 infördes nämligen allmän pension i Sverige. Detta som första land i världen! Pensionsåldern var 67 år(förväntad levnadsålder 1913 55 år!) och detta sågs som ett stort framsteg. 1935 och 1948 förbättrades pensionen och vi fick nu folkpensionssystemet. Folkpensionen var 1948 1000 kronor för ogift och 1600 för makar.

 1960 infördes efter en lång strid ATP(allmän tilläggspension) . Denna tilläggspension hade redan tjänstemännen lyckats förhandla sig till och nu var det alltså även arbetarnas tur. Skälet till att ATP den gången infördes var helt enkelt att den låga pensionen inte gick att klara sig på. Känns resonemanget igen?

1999 fick vi det pensionssystem vi har i dag. I det nya systemet grundar sig pensionen delvis på livsinkomsten och delvis på inbetalda premier.
Källa SPV

 

Kuriosa:

Ordet pension är franska, men bygger på latinets pensio som betyder ”utbetalning”. Pensio i sin tur grundar sig på latinets pendo som betyder ”hänga på vågen/ väga upp/ betala”. Ordet pension kan alltså sägas betyda väga upp (i någon mån) det man förlorar på att inte längre jobba.
 
Prästerskapet hade en speciell situation. Ända till 1910 fick de lön in natura, det vill säga avkastningen från prästgårdens jordbruk. Prästerna hade aldrig rätt att avgå med någon slags pension, utan behöll tjänsten till sin död.Deras änkor stannade oftast kvar ett eller flera år på prästgården och avlönade ersättare till sina döda makar. Det förekom också att efterträdarna gifte sig med änkorna och på så sätt tog över både tjänsten och familjen. Detta ”system för efterlevandepension” kallades att prästänkan konserverades

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *