Hur länge räcker pensionspengarna?

Det som beskrivs brukar kallas ”den demografiska bomben” och ligger till grund för många utredningar och prognoser. Som, i de flesta fall har till uppgift att skapa en krismedvetenhet hos oss alla. Här gäller att vara förberedd på det värsta.

Men stämmer teorierna?
En undersökning av professorn i sociologi vid Uppsala universitet, Lars Tornstam, visar nämligen att antalet äldre (65 och uppåt) visserligen ökar men att antalet yngre, ej i arbete, minskar. Färre yngre men fler äldre att försörja för de som är i arbete alltså. Och detta med befolkningsstatistik från 1750 till prognosernas 2050!
Slutsatsen
Den slutsats Lars Tornstam drar av undersökningen är att man skall vara väldigt försiktig med hur man läser statistik. Någon sorts demografibomb kan han inte hitta. Däremot en omfördelning av de ej arbetandes åldersgrupper.
Produktiviteten
Det är sant att vi i dag inte producerar samma saker som för hundra år sedan. Däremot väldigt mycket mer än då. Andelen jordbrukare t.ex. i Sverige 1870 var ca.75 % av befolkningen. Ändå förmådde dessa inte producera så mycket att hela befolkningen kunde försörjas. I dag är andelen jordbrukare knappt tre procent och dessa producerar så mycket att de kan försörja alla i landet och dessutom exportera livsmedel.
Men är dessa siffror helt överförbara på t.ex. äldrevården? Kan man där öka produktionen lika mycket som i samhället i övrigt? Troligtvis inte. men detta är i så fall ett problem som går att lösa, om viljan bara finns. Mer om detta längre ner.
En orättvis jämförelse?
Nu stälundra kanske någon om inte äldreomsorg kostar så mycket mer än daghem, förskola, skola och barnbidrag En dansk studie av Jörn Henrik Pedersen visar att detta antagande stämmer. Om man ställer pensioner, sjukvård och andra kostnader relaterade till äldreomsorg mot kostnaden för barn och ungdom visar det sig att omsorgen om äldre kostar mer än omsorgen om yngre. Närmre bestämt dubbelt så mycket. Detta gör dock inte att samhällets totalkostnad ökar med mer än 6 %(från 27 % till 33 %) av BNP. En ökning men en ganska måttlig sådan. Hur klarar vi då denna ökning?

Vad göra?

Det visar sig i denna danska undersökning att redan en så liten produktionsökning som 1 % tillsammans med att barnbidrag och pensioner fryses. gör att vi hamnar på samma kostnadsnivå 2030 som vi hade 1988 . Lägger vi sedan till en något höjd pensionsålder hamnar vi förmodligen på en lägre kostnad än 1988. Dessutom finns ju alltid möjligheten med skattehöjningar. En sak som undersökningar visar är nämligen att de flesta är villiga att betala mer om de får en garanti för att pengarna går till det de är avsedda för.

Framtiden

Eftersom nu undersökningen ovan visar att vi i framtiden kommer att få ett betydligt större behov av äldrevård samtidigt som behoven av förskola, skola och annat för människor under 20 år minskar, måste en satsning på äldrevården göras.Jobben måste göras attraktiva i form av högre löner och bättre utbildningar. För antalet människor i arbete kommer förmodligen vara ganska konstant över tid. Det gäller bara att dessa människor arbetar inom rätt sektor.   

http://www.soc.uu.se/research/gerontology/pdf/demobomben.pdf

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *